LASTNINGSTIPS
Jo jag tänkte på en sak. De e ju så himla många som har problem att lasta sina hästar och/eller ponnyer ellerhur? Vi hade jättemycket problem med Peia innan. Hon bara stannade och vägrade gå in.
Vi försökte såklart först locka in henne. Godis hjälpte ett tag. Sen efter någon vecka bara stog hon på rampen och sträckte in huvudet så långt hon kunde men flyttade inte benen en millimeter. Även om hon inte nådde godiset/kraftfodret.
Sen försökte vi med att lasta Nonne, lasta henne och sen ta ut Nonne igen. Det funkade också ett tag. Tills hon fattade att vi lurade henne och att han bara gick ut igen. Då bara stog hon där på rampen och vägrade röra fötterna igen, även om han var där inne. Då gav vi upp med det också.
Efter det försökte vi med en hel massa olika saker men ingenting fungerade i längden. Många av de olika sätten vi fick höra att man skulle göra fungerade några gånger, typ 1-2 veckor kanske.
Sen var det samma problem igen.
Om vi drog förmycket i grimskaftet eller hade långpiskor och petade på henne med så backade hon. Oavsett om det var två personer som stog på varsin sida med varsitt longerspö och petade på henne, eller om vi körde "Ponnyakuten-metoden" och att den som skulle lasta henne ( läs jag ) höll i spöt.
Och om vi försökte sätta t. ex. en longerlina om rumpan på henne som så många säger att man ska göra så bara kastade hon sej. Det var det värsta tyckte hon. Longerlinan. Hon bara flög bakåt helt vettskrämd om vi la den om henne.
Hon brukar aldrig vara bakskygg annars men den linan tålde hon inte.
Vi höll på huuur länge som helst varje gång vi skulle någonstans.
I slutet var vi tvungna att alltid vara tre, en som drog allt vad den kunde i grimskaftet och två som stog med ett varsitt longerspö på varsin sida om rampen.
Det var hemskt varje gång. Hon hatade det och vi hatade det.
Hon bara kastade sej från sida till sida på rampen och stog på bakbenen... det var verkligen hemskt för både oss och ponnyn varje gång vi skulle ha in henne i släpet.
Sen kom en räddande ängel. Ingela Gullberg. Hon sa att vi kunde prova att ha både ett vanligt grimskaft och en hingstkedja på henne när vi lastade. Om hon gick framåt så skulle vi hålla i det vanliga grimskaftet men om hon stannade eller backade skulle vi hålla i hingstkedjan.
Hon sa också att hon kommer antagligen stå på bakbenen några gånger i början men efter en tre gånger kommer hon säkert ha fattat det och då kommer hon gå in snällt bara hon känner trycket från kedjan.
Vi testade och när hon stannade tog jag tag i hingstkedjan och höll ett lätt tryck i den och ökade trycket succesivt när hon inte flyttade på sej.
Mycket riktigt kastade hon sej bakåt och när trycket inte släppte var det upp på bakbenen som gällde.
Jag tror hon kastade sej tre gånger den allra första gången vi försökte.
Jag tror det tog oss ca 5-10 minuter att få in henne.
Annars brukade det ta ca 30-40 minuter.
Jag var överlycklig.
Vi fortsatte såklart på samma sätt och fjärde eller femte gången vi lastade henne gick hon rakt in.
Hon går fortfarande rakt in.
Men jag har alltid hingstkedjan på ändå för min ponny är en sådan liten filur som märker om man tar bort något och då ska hon testa extra mycket.
Men jag använder den aldrig.
Den hänger om halsen på henne och jag håller bara i grimskaftet.
Men detta är något jag verkligen kan rekommendera!
Detta funkar verkligen varje gång!
Visst kan det verka hemskt i början när hästen står på bakbenen knappt en meter ifrån dej och/eller kastar sej bakåt ( jag fick till exempel en blå axel/överarm hehe ) men jag lovar, om du inte ger upp så kommer hästen göra det ganska fort! De är inte dumma, de lär sej snabbt att trycket under hakan släpper inte förrän jag följer med mamma/pappa in i transporten! :)
Och där inne får man ju såklart godis eller någon god mat sen också! ;D
Peia nästan springer nästan in nu och det är inte längre för att hon är rädd att det ska trycka annars utan hon har börjat tycka om att åka släp! När hon ser släpen vet hon att det kanske finns något gott som väntar på henne där inne! Som till exempel ett fyllt hönät eller en godisbit! :)
Man måste övertyga hästar, man kan inte övertala dem!!!
Vi försökte övertala Peia i flera månader att följa med oss in, helt utan resultat. Men nu har jag lyckats övertyga henne om att det är mycket trevligare i transporten än utanför!
Lycka till med era hästar och ponnyer! :)
Det gäller bara att bevisa att ni är smartare! ;)
Jag behövde lite hjälp med det och kanske gör ni också det men nu har jag gett er all hjälp jag kan så jag säger det igen:
LYCKA TILL! :)
Vi försökte såklart först locka in henne. Godis hjälpte ett tag. Sen efter någon vecka bara stog hon på rampen och sträckte in huvudet så långt hon kunde men flyttade inte benen en millimeter. Även om hon inte nådde godiset/kraftfodret.
Sen försökte vi med att lasta Nonne, lasta henne och sen ta ut Nonne igen. Det funkade också ett tag. Tills hon fattade att vi lurade henne och att han bara gick ut igen. Då bara stog hon där på rampen och vägrade röra fötterna igen, även om han var där inne. Då gav vi upp med det också.
Efter det försökte vi med en hel massa olika saker men ingenting fungerade i längden. Många av de olika sätten vi fick höra att man skulle göra fungerade några gånger, typ 1-2 veckor kanske.
Sen var det samma problem igen.
Om vi drog förmycket i grimskaftet eller hade långpiskor och petade på henne med så backade hon. Oavsett om det var två personer som stog på varsin sida med varsitt longerspö och petade på henne, eller om vi körde "Ponnyakuten-metoden" och att den som skulle lasta henne ( läs jag ) höll i spöt.
Och om vi försökte sätta t. ex. en longerlina om rumpan på henne som så många säger att man ska göra så bara kastade hon sej. Det var det värsta tyckte hon. Longerlinan. Hon bara flög bakåt helt vettskrämd om vi la den om henne.
Hon brukar aldrig vara bakskygg annars men den linan tålde hon inte.
Vi höll på huuur länge som helst varje gång vi skulle någonstans.
I slutet var vi tvungna att alltid vara tre, en som drog allt vad den kunde i grimskaftet och två som stog med ett varsitt longerspö på varsin sida om rampen.
Det var hemskt varje gång. Hon hatade det och vi hatade det.
Hon bara kastade sej från sida till sida på rampen och stog på bakbenen... det var verkligen hemskt för både oss och ponnyn varje gång vi skulle ha in henne i släpet.
Sen kom en räddande ängel. Ingela Gullberg. Hon sa att vi kunde prova att ha både ett vanligt grimskaft och en hingstkedja på henne när vi lastade. Om hon gick framåt så skulle vi hålla i det vanliga grimskaftet men om hon stannade eller backade skulle vi hålla i hingstkedjan.
Hon sa också att hon kommer antagligen stå på bakbenen några gånger i början men efter en tre gånger kommer hon säkert ha fattat det och då kommer hon gå in snällt bara hon känner trycket från kedjan.
Vi testade och när hon stannade tog jag tag i hingstkedjan och höll ett lätt tryck i den och ökade trycket succesivt när hon inte flyttade på sej.
Mycket riktigt kastade hon sej bakåt och när trycket inte släppte var det upp på bakbenen som gällde.
Jag tror hon kastade sej tre gånger den allra första gången vi försökte.
Jag tror det tog oss ca 5-10 minuter att få in henne.
Annars brukade det ta ca 30-40 minuter.
Jag var överlycklig.
Vi fortsatte såklart på samma sätt och fjärde eller femte gången vi lastade henne gick hon rakt in.
Hon går fortfarande rakt in.
Men jag har alltid hingstkedjan på ändå för min ponny är en sådan liten filur som märker om man tar bort något och då ska hon testa extra mycket.
Men jag använder den aldrig.
Den hänger om halsen på henne och jag håller bara i grimskaftet.
Men detta är något jag verkligen kan rekommendera!
Detta funkar verkligen varje gång!
Visst kan det verka hemskt i början när hästen står på bakbenen knappt en meter ifrån dej och/eller kastar sej bakåt ( jag fick till exempel en blå axel/överarm hehe ) men jag lovar, om du inte ger upp så kommer hästen göra det ganska fort! De är inte dumma, de lär sej snabbt att trycket under hakan släpper inte förrän jag följer med mamma/pappa in i transporten! :)
Och där inne får man ju såklart godis eller någon god mat sen också! ;D
Peia nästan springer nästan in nu och det är inte längre för att hon är rädd att det ska trycka annars utan hon har börjat tycka om att åka släp! När hon ser släpen vet hon att det kanske finns något gott som väntar på henne där inne! Som till exempel ett fyllt hönät eller en godisbit! :)
Man måste övertyga hästar, man kan inte övertala dem!!!
Vi försökte övertala Peia i flera månader att följa med oss in, helt utan resultat. Men nu har jag lyckats övertyga henne om att det är mycket trevligare i transporten än utanför!
Lycka till med era hästar och ponnyer! :)
Det gäller bara att bevisa att ni är smartare! ;)
Jag behövde lite hjälp med det och kanske gör ni också det men nu har jag gett er all hjälp jag kan så jag säger det igen:
LYCKA TILL! :)
Kommentarer
Trackback